Samling
Anthon Frederiksen Uka- 2004-82/103/141/01
|
ulloq, 07. oktober 2004 |
Forslag til landstingsbeslutning om, at Landsstyret pålægges at arbejde for, at man i forbindelse med køb af fartøj skal være i besiddelse af det antal redningsveste, som fartøjet er godkendt til, og at man på jollerne samt fritidsbådene er forpligtet til at bære en redningsvest, første behandling af forslag fra landstingsmedlem Isak Davidsen (82) og
Forslag til landstingsbeslutning om, at Landsstyret pålægges at arbejde målrettet for, at sejladssikkerheden i de grønlandske farvande forbedres, således at ulykker til søs forebygges, første behandling af forslag fra landstingsmedlem Enos Lyberth (103) samt
Forslag til landstingsbeslutning om, at Landsstyret pålægges at arbejde for, at reglerne inden for søfartsområdet for de små fartøjer bliver skærpet, således at alle, der køber en mindre båd/jolle, fremover bliver forpligtet til at:
- eje kommunikationsudstyr,
- altid medbringe kommunikationsudstyr under sejlads,
- altid have nødraketter ombord og
- altid have årer ombord.
som beslutningsforslag fra Atassut-gruppen (141)
Idet forslagene er meget tæt på hinanden hvad formål angår, og Formandsskabet fandt det naturligt at behandle dem samlet, vil jeg på Kattusseqatigiits vegne komme med følgende bemærkninger uden at kommentere dem hver for sig:
Det åbenlyst, at forslagsstillerne sætter sikkerhed til søs meget højt, ikke mindst når man tænker på alle de mange ulykker og efterlysninger, der koster samfundet dyrt.
Derfor er det naturligt, at man ikke kan komme uden om, at sikkerhedskrav til søs må reguleres til de faktisk forhold. Ikke mindst fordi, der er mange sørgelige ulykker, der koster mange menneskeliv.
Derfor er det magtpåliggende for Landstinget at lave lovgivning for at komme dette store problem til livs, og det skal være i samarbejde med alle relevante instanser og forskellige interessegrupper.
Derfor må vi fra Kattusseqatigiit generelt vurdere landsstyrets svar som meget utilfredsstillende, idet det ikke er rimeligt, at man bare forslagsstillerne for deres forslag og bare spise dem af med en tak, bortset fra, at svaret til Enos Lyberths forslag blev svaret med lidt mere optimisme.
Landsstyret beviste i sit svar, at det ikke har større kvalifikationerne, selvfølgelig, idet sådan som forholdene er I Grønland, og som nogle sager bliver styret fra Danmark lovmæssigt, er det meget begrænset, hvor meget vi kan gøre herhjemme, og det bevises i denne sag.
Landsstyret henviste I sit svar bl.a. bestemmelserne i Danmark fra Søfartsstyrelsen og Farvandsdirektoratet, der bl.a. registrerer skær, og henviste til deres arbejde i Danmark.
Derfor er det vores krav i Kattusseqatigiit, at lovgivning og kompetencer bliver overtaget mere fra den danske stat, som landsstyret må arbejde for, og først på den måde vil Selvstyre og mere lovgrundlag komme nærmere en realisering.
Desværre kan vi dag desværre ikke selv lave bestemmelser om sikkerhed til søs, til trods for, at vi meget tit hører om de mange landsmænd, der omkommer til havs.
Med disse bemærkninger anbefaler jeg, at forslagen bliver behandlet omhyggeligt i lovudvalget.
Anthon Frederiksen Uka- 2004-82/103/141/01
|
ulloq, 07. oktober 2004 |
Angallammik pisinermut atatillugu angallammut akuersissutigineqartutut amerlassusilinnik puttaqutinik atisartakkanik peqartoqarnissaanik aammalu umiatsiaaqqani angallatinilu sunngiffimmi atorneqartartuni puttaqutinik atisartakkanik atuinissamut pisussaaffeqalernissamik Naalakkersuisut sulissuteqaqqullugit peqquneqarnissaannik inatsisartunut ilaasortap Isak Davidsen-ip Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut siunnersuutaata siullermeerneqarnera, (82) aamma
Nunatta imartaani imaatigut angallannerup isumannaatsuunerata pitsaanerulersinneqarnissaa, taamaalillunilu imaani ajunaartarnerit pinaveersimatinneqarnissaat anguniarlugu Naalakkersuisut siunnerfilimmik suliniaqqullugit peqquneqarnissaannit inatsisartunut ilaasortap Enos Lyberth-ip aalajangiiffigisassatut siunnersuutaata siullermeerneqarnera, (103) kiisalu
Mikinerusunik umiatsiaatillit aquuteralalertakkanillu umiatsiaaraatillit pisaarniartullu siunissami
· attaveqarnissamut atortorissaarutinik peqartussanngorlugit,
· angalanermi attaveqarnissamut atortorissaarutinik nassataqartuaannartussanngorlugit,
· ajutuulernermi kalerrisaarutinik qummoraartartunik peqartussanngorlugit nassartuaannartussanngorlugillu, aammalu
· umiatsiami iputeqartuaannartussanngorlugit
pisussaaffeqalersinneqarnissaat sulissutigeqqullugu Naalakkersuisut peqquneqarnissaannik inatsisartut aalajangiiffigisassaattut Atassutip siunnersuutaata siullermeerneqarnera. (141)
Siunnersuutit siunertamikkut imminnut qaneqimmata aammalu pissusissamisoortumik Siulittaasoqarfiup ataatsimoortillugit oqaluuserineqarnissaat inassutigimmagu, siunnersuutit immikkoortinnagit tunngaviusumik ataatsimut Kattusseqatigiit sinnerlugit imaattumik oqaaseqarfigissuakka:
Malunnarpoq siunnesuuteqartunit tamanit imaatigut angallannerup isumannaatsuunissaa pingaartinneqartoq, minnerunngitsumik imaatigut ajunaarnerpassuit aammalu ilaatigut ujaasisarnerpassuit aamma inuiaqatigiinnut akisoqisut eqqarsaatigalugit. Taamaatumik tupinnanngitsumik imaatigut angalanermi piumasaqaatit pissutsinut piviusunut naleqqussarneqarnissaat avaqqunneqarsinnaajunnaarpoq.Minnerunngitsumik ajutoortarnerit aamma alianaqisumik inuunermik naleqartartut amerlaqimmata.
Taamaattumik Inatsisartut pinngitsooratik ajornartorsiummik imaannaanngitsumik qaangiiniarlutik inatsisiliornissaat, allat susassaqartut aammalu suliamut attuumassuteqartut assigiinngitsut tamaasa suleqatigalugit ingerlatsinissaat pisariaqarpoq.
Taamaammat Naalakkersuisut akissuteqaataat ataatsimut isigalugit naammanginnanngilluinnartutut Kattusseqatigiinniit nalilertariaqarpavut, tassami naammanngilaq siunnersuuteqartut taamallaat siunnersuuteqarneranni ilaatigut isumaqatiginerariarlugit qutsavigiinnassallugit, siunnersuut Enos Lyberth-mit saqqummiunneqartoq isumalluarnarnerulaartumik akissuteqarfigineqartoq eqqaassanngikkaanni.
Naalakkersuisut akissuteqarnerminni annerusumik pisinnaassuseqannginnertik ersersippaat, soorunami, tassa pissutsit Nunatsinni aaqqitassat ilaat Danmark-imiit inatsisiliornikkut aqunneqartillugit maani qanoq-iliuuseqarsinnaanerput killilerujussuuvoq, tamannalu suliani uani uppernarsarneqarpoq. Tassa Naalakkersuisut akissuteqaarnerminni ilaatigut imaatigut aqutsisoqarfimmiit (Søfartsstyrelse-miit), tassa Danmark-imi aalajangersakkat innersuussutigaat aammalu ilaatigut ikkarlunnik nalunaaqutsersuinermut tunngatillugu imartani pisortaqarfiup (Farvandsdirektoratet) aamma Danmark-imiittut ingerlatsinera innersuussutigalugu.
Taamaattumik-una Kattusseqatigiinniit piumasaqaatigigipput inatsisiliornerup tamakkiinerusumik akisussaaffiginissaa tigunissaalu danskit naalakkersuisuinut piumasaqaatigineqartariaqartoq, aatsaat taamaaliornikkut Nammineernerujartornissarput aamma inatsisitigut toqqammavilerneqarlunilu piviusunngortikkiartuaarneqarnissaa qaninnerulissammat.
Tassami maannakkut ajoraluartumik aamma nammineerluta imaatigut isumannaallisaaneq pillugu aalajangersaasinnaanngilavut, naak ilavut imaatigut angallanermi arlalissuit ajunaartartut tusartuaraluarlutigit.
Taamatut oqaaseqarlunga siunnersuutit sukumiisumik inatsisartut inatsiseqarnermut ataatsimiititaliaani oqaluuserineqarnissaat inassutingaara.